Förhållningssätt/tänkande och dess pedagogiska konsekvenser

Ingrid Liljeroth

2010-01-14

Ingrids bakgrund:

· Efter pensioneringen har hon bl.a. varit inblandad i uppbyggande av en förskola på Bräcke Östergård. En förskola fokuserad på konduktiv pedagogik (t.ex. Move & walk – Lars Mullback)

· Tycker att hon aldrig har lärt sig så mkt som efter pensioneringen

· Hur blir en verksamhet verksam? Hur blir insatser bra för dem de är till för?

· Aspergers syndrom. Ungdomar i Skåne som misslyckats i skolan, men ville läsa vidare. Följde vad som hände, intervjuade dem om deras erfarenheter.

· Arbetat på Vipeholm. En fruktansvärd upplevelse för henne. Stannade kvar för att kunna förbättra till det bättre. Särskolepedagogiken däremot var bra. Matta, läs-och skriv, och förståelsen för vikten av rörelse för utvecklingen. Hantverk. Berättade om Björn som var intagen där. ”Stjärnorna lyser klarare i Luleå” – ett TV- program om honom.

Historiskt perspektiv:

Organisatoriska aspekter:

Vad är det att vara människa:

Mål kan vara begränsande – framtiden vet vi ingenting om. Om vi sätter mål bestämmer vi över den framtid vi inte vet något om. Långsiktiga mål begränsar oss. Hur ska vi kunna föreställa oss hur ett barn/ungdom kommer att vara längre fram när han utvecklas och blir vuxen. Det beror ju också på vilka erbjudanden som han får i livet. Idéer och tankar kan man ha om vad man vill vara med om, men inte binda upp sig utan vara öppen för att saker och ting kan ändra sig.

Vad är det att vara människa med funktionsnedsättningar:

Saknar redskap för att klara den värld man lever i. Det gemensamma är att vi alla är mnniksor och reagerar på ungefär lika sätt. Var och en har sin personlighet. Vi får ALDRIG säga att vi vet VAD någon människa i framtiden INTE kommer att kunna klara av. Inte ha för låga förväntningar. Det är oerhört viktigt för förskolebarn särskilt att utveckla sina rörelser – sin kinestetiska förmåga. ”Anders reser sig upp och går” en bok av Ingrid L. Det är viktigt, enligt henne, att få kämpa.

Specialpedagogiska aspekter:

Från Ingrids häfte:

Bild. Steg i en lärandeprocess:

Det är inte alls säkert att det är sant när en forskare säger att ”det är vetenskapligt bevisat”. Omvärdering sker oftast förr eller senare. Vi behöver oftast många olika ”kartor” för att tolka verkligheten – detaljkartor, översiktkartor… Den etablerade forskarvärlden motarbetar ofta de med öppen nyfikenhet. Man ska förhålla sig positivt kritisk, våga reflektera och inte bara ta det som forskare säger. Viktigt att kunna se det som verkligheten är. Vad är den intuitiva känslan av det vi ser hos eleverna. Hur beskriver vi? Vad ser vi för mönster av det som beskriver verkligheten? Verkligheten av företräde före kunskapen.

Ska skanna in bilden

Bild. Steg i en lärandeprocess

Det fanns specialpedagogisk kunskap redan från 1800-talet. Den kom till Sverige 1866 med Emanuella Carlbeck . Maria Montessori började också med utvecklingsområdet. Det kallades för ”läkepedagogik”. Man hade ett grundskoleperspektiv och inget intresse för särskolan. 1950-talet blev specialpedagogiken intressant. I specialpedagogiken har man gått från de som har mindre problem. För att förstå de som har stora problem måste man börja där, men istället har man gjort tvärtom. Detta har lett till problem när man ska samverka inom olika skolor. Man förväntade sig inte att särskolan skulle kunna bidra, vilket har skapat stora problem nu – det man kan lära sig av de som har stora problem kan man inte använda av det man lär sig av de som har små problem.

Ska skanna in bilden

Bild. Tankemönster som grund i faser

De idéer som har funnits utvattnas. De idéer och visioner av det som man vill jobba med, då hände det saker på ett positivt sätt. När man gick över på synsätt som var negativ skedde det en negativ utveckling. När man började arbeta med människor med utvecklingsstörning fanns det en positiv på människan. Man trodde till och med att man kunde bota utvecklingsstörning. När genetiken tog över, präglades inställningen till föräldrar och vad man gjorde. Under den här tiden skedde utbyggnaden av olika institutionerna. Samhället skulle skyddas mot dessa människor. Negativ trend. I början av mitten av 1900-talet började tron på människans lika värde, mkt pga föräldrarna som inte ville skicka sina barn till dessa institutioner. Syn på människan med funktionshinder ändrades. Tron på människan. Men, rent generellt uppifrån finns det en osäkerhet uppifrån, nu SKA de samarbeta, gå i samma klass…Men vi arbetar inte med vad det betyder i undervisningen àförnyad segregering av särskolor. Nu har vi svaret men vi måste jobba vidare. Hur ska utvecklingen gå vidare inom det pedagogiska fältet? När två sammansmälts uppstår något nytt men man kan ana bådas bidrag. En skola för alla =grundskolan + särskolan som båda bidrar och berikar. Vad ska skolan stå för, hur ska vi jobba?

Ska skanna in bilden

Bild. Vad karakteriserar vår tid?

Ambitioner inom den offentliga sektorn.

· Strävan att se det gemensamma – inte särskilja efter diagnoser = se människan. Man behöver en kunskap om funktionsnedsättning

· Strävan mot delaktighet = Idéförankring

· Individen vill bli sedd = Jaget och identiteten i förgrunden. – kom på 90-talet. Människor började berätta om sin erfarenhet av att ha funktionsnedsättning osv. Vi började förstå på ett nytt sätt – att få inifrån-perspektivet. Att inte ses som en grupp! Vi måste möta människor på ett annat sätt, även de som jobbar inom skolan med dessa människor.

· Betoning på kommunikation= Relationer och gemenskap av betydelse

· Strävan efter helhetssyn = Förståelse av hur allt hör samman.

Hinder för ambitionernas förverkligande

· Fragmentering – specialisering

· Polarisering mellan synsätt

· Omedvetenhet om hur idéer förankras

· För stark styrning uppifrån / utifrån och för svag inifrån

· Kunskapsbrister: Svag teoretiskt kunnande

Brist i värdering av kunskap i praktik

Svag förståelse av sammanhang

· Tidsbrist – inte tid för reflektion

Bild Påverkansfaktorer i mötet

Bild Polariteten kaos – ordning

I kaoset finns det nya. Det är där utveckling sker. Matti Bergström: Kaos utvecklar barnet (eget inlägg) ” Istället för färdig kunskap och ordning borde det vara mer av entusiasm, fantasi och mer kreativt kaos. Det är i mötet mellan kaoset i hjärnstammen och ordningen i hjärnbarken som viktiga värden uppstår. Vår förmåga att se möjligheter, att göra urval, att värdera och att se helheten.”

Kreativt tänkande

Intuitivt tänkande Intellektuellt, reflekterande tänkande

Omedvetet medvetet

Bygger på inlevelse och närvaro analyserar och kategoriserar

Har kontakt med kaosfältet/verkligheten har kontakt med ordningsfältet/tankestrukturer

Formar helheter och sammanhang formar delar

Språk: bild Språk: Ord och begrepp

Kreativt tänkande

Medvetenhetsökning

Djupare förståelse

Utveckling av värden och empati

Jagutveckling

Bild: Människan som system- helhetsperspektiv

Den jag är – min identitet är den samma inuti mig, men jag kan ses på ett annat sätt beroende på var jag befinner mig i världen. Donna Williams.

Ska skanna in bilden

Bild: medvetandegörande och vägledande pedagogik

Vi löser inte problem bara med olika metoder. Vi måste också titta på relationer. Arbetsformerna måste också underordnas det vi vill och hur människor fungerar.

Ska skanna in bilden